tisdag 22 december 2015

Julen 2015

Julen är så speciell för mig!
Vet egentligen inte varför men den känns
så varm och kärleksfull.
Kanske är det för att man firar den tillsammans
med dem man älskar.
Det är mörkt och murrigt ute,
inne är det pyntat, massor av levande ljus
och härliga dofter...
Jag känner så starkt närvaron av de
jag saknar just kring jul och som vandrat i
förväg.




Imorgon startar resan för mig och sambon 
över Östersjön,
bort från mitt nya hem på Gotland.
Hem till de som betyder allt!
Mina barn och barnbarn.
Det slås in paket, packas och
förbereds för färden då jag stannar en bit
in på det nya året.




För några dagar sen var jag nere i källaren
och letade efter tomtekläderna.
Barnbarnen är nu så stora så det är kul
att få besök av en riktig tomte igen.
Ingen har använt kläderna sedan julen 2011.
De två yngsta sönerna var då 
tio och tolv år gamla, och året därpå
var de för gamla tyckte de...




Jag hittade påsen i källaren och tog upp
tomtemasken och sjönk ner på golvet.
Den som alltid var tomte var Martin och
det var han som sist bar kläderna.
Jag försökte med tårarna rinnande ner
för kinderna känna doften av honom i tyget
men de luktade bara gammalt förråd.
Minnena sköljde över mig och alla jular
for förbi som i en snabbspolande
film...




Sista året han bar den fick jag och min
dotter värsta fnitteranfallet och vi
kunde helt enkelt inte sluta.
Orsaken till detta var att vi inte kunde
hitta den gamla tomtemasken,
utan vi hade i panik åkt och köpt en ny.
När Martin (tomten) knackade på dörren
och vi öppnade så hade tomtemasken så långa
buskiga vita ögonbryn att de hängde långt ner
över ögonen så han såg i stort sett
ingenting.




När tomten sen skulle börja läsa på julklapparna i dåligt ljus med de långa ögonbrynen i vägen kom
nästa skrattutbrott.
Det blev fel både här och där och tomten
han skakade och rösten bröts gång på
gång av skratt.
Så fina minnen jag och mina övriga barn
delar och kan plocka fram.



I år skall min son Peter vara tomte.
Han kommer ta över stafettpinnen från sin
storebror med bravur, och jag är säker på
att vi alla kommer känna
 Martins närvaro.




Julen år också den tid då vi ofta skänker extra tankar till de vi vet på något sätt har det svårt, eller som vi helt enkelt bara 
vill höra av oss till.
Jag har själv fått erfara detta två gånger
de sista veckorna.
Först kom en bok på posten och ett fint
litet brev.
Det var en kvinna som jag känner som pratat med en man som också mist sin son i suicid
och skrivit en bok om sorgen tillsammans
med en psykolog.




Hon hade då tänkt på mig och känt att jag kanske skulle vilja läsa boken och skickade mig ett exemplar.
En mycket fin tanke och det värmde mitt hjärta enormt att någon skänker en extra
tanke till mig!!
Idag var det dags igen då damp ett paket ner
med en vacker vit spetsblus.
Från en annan kvinna som bara känner mig ytligt
som skickat mig ett paket och några fina
rader på ett kort.



De där tecknen av att någon tar sig tid är något som tyvärr är sällsynt idag.
Jag mötte häromdagen en kvinna som jag aldrig mött tidigare men började prata med.
Hon skulle stänga sin butik för det var tuffa tider som nalkades nu efter jul.
Hennes man hade nämligen fått cancerbesked.
Vi började prata om sorg, om folks reaktioner, hur vänner försvinner och allt
det där som alla vi som varit i sorg
eller andra traumatiska situationer upplevt.
Och det gjorde så ont att höra henne
berätta...




Hur vänner hon mött på stan stannat och sagt hej och frågat hur är det?
När hon då svarat att det inte var bra och
börjat berätta då var det många som snabbt sa hej då och sa att det där få vi ta en 
annan dag.
Det är så hemskt att se och höra hur dåliga vi blivit på att finnas för varandra.
För finns det verkligen något som är viktigare än att finnas för dem vi håller av?
Jag tror den allra största orsaken ligger i 
att folk är rädda för hur de skall bete sig
och vet inte vad de skall säga.




Men min erfarenhet är att inga ord behövs.
Kramar och stora lyssnande öron duger
så gott.
Tid är faktiskt det allra finaste gåva vi kan 
ge varandra.
Så därför blir mitt budskap denna jul,
att ni just tar er tid för dem ni
 håller av.
Gör ett besök, skriv en rad till någon
ni tänker på eller inte haft tid med
på länge.



Allra sist vill jag dels dela ett inlägg jag skrev för ca två år sen om sorg och det
jag lärt mig om hur man skall bemöta
dem som just befinner sig i en
svår situation.
HÄR
Jag delar även länken till förra årets
jultext här på bloggen.
HÄR




Jag önskar er alla en varm och
fridfull jul!

Kram Pia















4 kommentarer:

Nette Cecilia sa...

Så fint du gjort det med alla bilder en riktig julstämning infann sig .Men visst är synd att man inte orkar besöka dom som är sjuka och inte är som förut jag har ju mina föräldrar som bra exempel till och med en del av deras syskon besöker inte dom för att det känns så besvärande .Jag blir ledsen för jag vet ju hur glad pappa blir när någon kommer ,fast han inte minns det nästa dag och han kan ju inte prata .Vi kommer också i år att fira en annorlunda jul som det varit dom tre senaste jularna .Min mans syster miste ju hastigt sin sambo i maj endast 58 år hon är tillsammans med oss den här julen och saknaden är stor .Hopps du får en riktigt fin jul med dina nära och kära och att ni får ett fint nytt år ,kramen Nette

Vit Hortensia sa...

Önskar också dig Pia en väldigt fin och stämningsfull jul tillsammans med dina nära och kära!
Visst är det så att det är närheten och gemenskapen som betyder allra mest, allt annat med pynt, klappar och god mat är en bonus!
Varma julkramar
Birgitta

Anonym sa...

Vilka fina och tänkvärda ord du skrivit! Hoppas du haft en fin jul med dina nära och kära och alla fina minnen ni delar. Visst är familj och vänner det viktigaste. Precis som nån annan skrev så vet jag också släkt som undvikit att besöka nära släkt bara för att det varit jobbigt för dom själva när den personen blivit gammal och sjuk....jag kan bara inte förstå hur man kan göra så.....
Men finns också andra som varit väldigt omtänksamma mot en vän som blivit ensam. Det värmer att tänka att det faktiskt finns dom som tar sig tid att tänka på andra även utanför släkten.
Ha det bra och tack för allt tänkvärt du skriver!
Kram/Nettan

Njut Av Livets Goda Ting sa...

Helt underbara bilder....
God fortsättning på det nya året!
Hoppas det varit fantastiskt hittills!
Stor kram
Jessica